Jag sitter i systers mysiga lägenhet och har precis varit ute med hunden, då jag i eftermiddag åtagit mig att vara lite hundvakt, eller vad man ska kalla det. Även om jag genom åren inte varit det allra största fanet av Tilda, eller av hundar överhuvudtaget, slår dem ibland allt och alla. När man är lite sådär småtrött på det mesta, när man bara vill isolera sig en stund för att få tänka, eller när man är trött på att ständigt komma hem till en ekande lägenhet, kan en hund vara det bästa. Dom kommer och är överlyckliga över något så simpelt som att man kommer hem, att man ska gå ut och gå, att man drar lite i deras gossedjur och låter dem vinna. När man sedan satt sig i ett hörn med datorn, och hunden kommer och lägger sig över ens fötter eller ber om att få bli klappad - förmår man sig inte annat än ge den all möjlig uppmärksamhet. Allting har sina negativa och possitiva sidor! :)
Lars Winnerbäck spelas i bakgrunden. Utanför fönstret blåser det och jag har ingen ork att ta mig hem mot Orminge. Hem till en tom lägenhet. Hem till en eftermiddag som kommer bestå av packning, flytt, och uppackning igen. Jag har ingen lust alls. Men det är bara att göra det.
Ikväll väntar 18-årsfest i Gustavsberg och imorgon bär det av till linköping för att äntligen få träffa en efterlängtad syster. Det är endast fem veckor kvar till skolavslutningen. Men en liten fråga återstår; vart är den där riktiga vårvärmen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar