Äckel mörker. Jag behöver solljus. Och inte bara jag. Vi alla behöver solljus. Alla går seriöst runt som zombies den här årstiden, är otaggade, klagar på vädret och stannar hemma under täcket, eftersom det lockar mer än att gå ut i storm, svarthet och kyla. Det är inte direkt ologiskt, vi är ju bara människor. Och människor behöver solljus. Endorfiner. Men en sak som är possitivt med vintermörkret, är marabous nya chokladkaka med vintersmak. Tänk er choklad med chailatte, kan det bli bättre liksom?
Nu ska jag iväg och äta middag hos Ulrika, där två busungar befinner sig. Jag tror det är någon slags babyboom, för det är barn vart jag än vänder mig. Och ju fler barn jag ser, desto mer inser jag, hur kär jag är i barn.
Jag och världens sötaste Doris.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar