En riktig pluggeftermiddag börjar lida mot sitt slut. Lägenheten ekar av tysthet och jag väntar på att någon ska sätta nyckeln i dörren och glatt skrika hej, för jag inser så fort det inte sker hur mycket jag trots allt uppskattar det. Men ikväll väntar jag förgäves, och jag ska lära mig uppskatta ensamheten istället. För innest inne vet jag att det är valet mellan ensamheten eller en fortsättning på vardagen jag inte längre klarar av som jag står inför. Och är det dem två alternativen, kommer jag förmodligen, hur hemskt det än känns, välja ensamheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar