Jag tvivlar på om jag mått såhär dåligt förut. Jag tvivlar på om jag någonsin legat så länge i sängen och bara stirrat upp i taket i hopp om att tiden ska gå fortare. Men nu står jag på benen igen, jag har druckit litervis med vatten, ätit några mackor, och den tidigare döda Frida börjar bli levande igen. Eller i alla fall lite mindre död.
Men ibland är det värt att ta en dålig dag, för att få en rolig och minnesvärd kväll. Och detta var en sådan gång.
Nu ska jag duscha, städa och förhoppningsvis plugga lite om min hjärna hänger med. I slutet av kvällen ska jag vara levande. Trött, men levande och glad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar