Två dagar i rad har jag kommit hem och kännt att kvällen är fri. Jag har haft en kravlös fritid på eftermiddagen och kvällen, har kunnat sätta mig framför datorn utan dåligt samvete, lagat middag utan att känna mig stressad, suttit kvar vid bordet en timme utan att undra hur fan man ska hinna med allt det man lovat sig själv att egentligen göra den där timmen.
Det är en ovan känsla vill jag lova. En känsla av att man äntligen fått tillbaka sitt liv. Livet men ett halvår varit utan.
Ja, känslan är obeskrivligt, och på något sätt en aning tom. Jag menar, vad ska jag göra nu liksom?
En till krönika blev idag skriven. En sak är säker, om jag en dag mot förmodan uppnår mina drömmar och lyckas ta mig in i journalistbranschen ska jag bli krönikör. Om jag en dag får en kolumnspalt i en tidning en gång i veckan, kommer jag att ha lyckats med mitt liv. Då kommer jag att vara stolt över mig själv.
Ni ska få ta del av denna krönika någon dag framöver :) Tills dess får ni nöja er med lite småbabbel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar