Inatt har varit en orolig natt då jag insett att jag kommer ha sånna nätter i New York med, men utan alla nära och kära omkring mig. Jag kommer ha nya nära och kära, men herrejävlar vad jag kommer sakna alla.. Jag fick nog min första insikt inatt, att jag faktiskt ska åka. Att jag alldeles alldeles sjukligt snart ligger i en annan säng, någon annanstans i världen, ensam. Men ändå inte ensam, för jag kommer ju ha det så bra.
Framöver kommer nog det mesta handla om nervositet, resfeber, förberedelser och avsked hit och dit på den här bloggen. För det är nog det min tid kommer gå till de närmsta sju veckorna. Dessutom ska jag be bästa Jenny om hjälp att skaffa en ny blogg åt mig, en blogg som ska fyllas av alla fina, tråkiga, jobbiga, roliga, bästa stunder under mitt år i usa.
Nu ska jag iväg till skolan, sen blir det jobb för hela slanten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar