torsdag 17 november 2011

När det är varma sommardar, kom ihåg mig då

Det finns ingenting så fint som att vara moster till en liten kille man fullständigt avgudar. Hans busiga blick när han gör något han vet att han inte får, hans jollrande skratt, hans ögon som strålar av glädje och hans sätt att ramla utan att ge ifrån sig ett ljud är det finaste jag sett. Och om han någongång börjar gråta är det nästan bara mysigt - när han kommer och ber om att bli kramad och få komma upp i ens famn. Idag hämtade jag honom från dagis, jag låtsades vara storasyster för en eftermiddag och ha barn, hund och ett väldigt mysigt liv. Jag gick ut och lekte med finaste pojken och busade inne bakom väggar och med traktorer. Jag gav honom välling och satt och mös i soffan medan himlen förvandlades från blå till rosa utanför fönstret. Och jag önskade att tiden kunde stå stilla för ett tag. Barn är nog det bästa jag vet.

Inga kommentarer: