Äntligen har det hänt. Vi ska flytta, något nytt ska få ske i våra liv. Lägenheten som bara var en tillflykt i tårarna, ett ställe där vi tillsammans skapade en stark grund att bygga vidare på har nu gjort att vi är starka nog att ta steget. Vi vågar lämna de gångvägar där minnena fortfarande kan väckas, bussarna som alltid är för varma, centrumet som vi vuxit upp i. Jag ser på dig och blicken som är så lycklig gör hela mig varm. Det här är ni värda. Ni två tillsammans. Som en familj.
Dessutom ska jag få ett nytt ställe att sätta ner foten i, att utvecklas på. Innan jag så småningom vågar lätta på vingarna och flyga min egna väg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar