Och du, du är mitt uppe i livet

Från och med idag och en vecka frammåt har jag facebookförbud. Jag ska ägna mig åt umgänge, pastor Gregorius (inte frivilligt...) och musik, tekoppar och lugna stunder. Men såklart även bloggen, som förhoppningsvis kommer bli bombad av nya inlägg ingen kommer läsa ;)
Facebook äter upp folks liv en aning, inkluderat mitt egna.

Första skoldagen efter jullovet är förövrigt avklarad, och jag tackar gud, eller kanske snarare schemaläggaren eftersom jag inte är religös, för vårat fucking underbara schema denna sista termin. Utan det schemat, vet jag inte hur jag skulle orka en termin till. Jag är skoltrött. Trött trött trött.

Men om 80 dagar står jag med mössan på huvudet, underbara vänner runt omkring mig och fjärilar i magen i väntan på att få springa ut, ut på en skolgård fylld med massvis av människor med plakat och skikande röster. Aaaah. Jag är en aning nervös, redan.

Systers student 2008.
Förövrigt en av mina favoritbilder på denna dator. Eller faktiskt en av mina favoritbilder överhuvudtaget. Trots att vi var så trasiga, ser vi alla så hela ut.